Att spendera en heldag och kväll på sjukhuset
var inte alls vad jag hade tänkt mig när jag vaknade på ett strålande humör imorse!
Inte alls.
Milton och jag var ute och njöt av det sista snöfluffet (töväder igen), vi handlade och hade
det jättemysigt.
Än så länge frid och fröjd.
Busbarnen kom hem efter en rolig dag i skolan, kort därefter knackar det på dörren, inte bara en gång, eller två gånger men tre gånger sen hade vi huset fullt med glada och skrattandes barn.
Fortfarande superlugnt och alla var glada.
Det tog väl ungefär en halvtimme sen kom Milton upp till mig och sa att han hade
en peng i näsan...
Jag försökte kika med ficklampa, jag googlade på nätet och kom fram till att
jag var tvungen att åka till vårdcentralen.
Peng i näsan var inget att leka med!
Så efter 1 timme på vårdcentralen, 3 olika kontroller utan att ens se skymten av ett mynt
tyckte jag och läkaren ändå att vi skulle åka till sjukhuset med en akutremiss, fall i fall.
Om lillgossen säger en sån sak till mig så vet jag att han menar det.
Hitta på, det skulle han aldrig , aldrig göra.
Jag fick snabbt köra hem och hämta de stora barnen och köra till sjukhuset, men väl där
fick vi vänta nästan 3 timmar innan vi fick komma till
en riktigt härlig ögon/näsa/halsspecialist.
Han bedövade, lirkade, bedövade lite mer, skojjade med Milton
och t o m dammsög näsan lite grann, men inget mynt.
Läkaren tog fram en liten leksaksgroda till gossen och kikade lite igen
och där glimmrade något till - ett mynt!
En gammal 10- öring.
Hur kan en gammal 10- öring nästan ta ett barns liv?
Det är ju inte klokt egentligen.
Men om barnet t ex sover och myntet ect trillar ner i andningsvägarna så
hindras syretillförslen och barnet kvävs...
Jag är så stolt
över att de stora barnen var så underbart duktiga idag, den utmärkta vård vi fick, att
Milton, trots hans idiotiska tilltag, var så enormt duktig (och stor i sättet, han är bara 3år) och att
jag bestämde mig för att jag vill ha en ordentlig undersökning av min son!
Inget halvdant, utan en full check up!
Ååååh jag kommer att så sova gott inatt, med vår lille guldgosse sidan om mig!
Och som Texas sa:
- Vi måste ge Milton riktigt stora pengar som inte
kan fastna i näsan!
Kraaaaaaaaaaaaaaaaam
från en mycket trött, men mycket lycklig
och stolt mamma!
Vilken tur att det gick bra!! Vi har haft pärla i näsan och 50-öring i magen så jag vet vad du pratar om.
SvaraRaderaKarin, ja vill kan väl säga att jag tror aldrig att jag varit så glad att vara hemma igen efter så många timmar på sjukhuset! Samtidigt som vi tyckte väldigt synd om oss själva till och från där så är vi evigt tacksamma att vi slapp tillbringa natten där som många av de andra stackars akutfalls barnen var tvugna att göra.
RaderaBåde en pärla och en 50- öring, jag då vet ni precis vad jag talar om! Hoppas att det inte var du som var så där busig! skrattar
Många, många kramar! Nu ska jag strax skicka iväg busbarnen till skolan sen ska jag bara gosa med lillgossen och inte göra mycket mera idag!